Cigarrens och tobakens historia

Christofer Columbus var en av de första Europèrna som kom i kontakt med tobak. När han hade anlänt till Västindien såg han tobak rökas. Det var infödingarna som rökte tobak i "cigarrformat". Torkade tobaksblad rullades ihop till en rulle som man tände i den ena änden och rök som man inandades genom den andra änden. Infödingarna kallade dessa tobaksrullar, tabagos. På den tiden påstod indianerna att tobaken motverkade trötthet och hunger.
Kolonister, som kom i kontakt med tobaksrökning, hade svårt att avvänja sig med rökningen. När Columbus och hans män kom tillbaka från sin upptäkresa, tog några av matroserna med sig ett litet förråd av tabagos. Men det var inte Columbus följeslagare som spred tobaken bland befolkningen i sina hemstäder, det var Fernando Cortez.
Fernando Cortez var en av de stora upptäckarna och erövrarna, han upptäckte tobakens effekter och betydelse (hos mayakulturen). Han upptäckte tobaken hos mayaindianerna. Mayaindianerna rökte vid religiösa ceremonier men också hemma. Cortez träffade också på fredspipan hos mayafolket. Tobakskulturen var högt utvecklad hos mayaindianerna. Men trots allt så var Cortez ännu en blodtörstig soldat. Han brydde sig mer om guld än allt annat. Columbus var likadan, han tog inte heller någon större notis om tobaken. Guld var något som dåtidens spanjorer och portugiser törstade efter.
Så småningom började vetenskapsmän i Europa att studera tobaksplantan. Rykten om tobakens helande verkan spreds bland läkare och vetenskapsmän. Men en sak hindrade vetenskapsmännen och läkarna från att studera denna planta, det var kyrkan som hindrade dem. Många präster och biskopar ansåg att plantan var djävulsk.
En viktig person som kom att sprida tobaksplantan (Bilden till vänster är en tobaksplanta) till många Europeiska trädgårdar, var Jean Nicot. Jean Nicot var son till en fattig notarie i Nîmes, arbetade och vistades vid det portugisiska hovet. Jean Nicot kom i kontakt med en känd vetenskapsman som hette Damião de Goes. Denna vetenskapsman visade tobaksplantan för Nicot. Tobaksplantan användes som botemedel mot olika slags hudsjukdomar. Jean Nicot införde tobaksplantan till Frankrike för att han trodde att tobaksplantan var ett förträffligt botemedel. Han blev berömd genom att sprida tobaksplantan till de flesta kungliga trädgårdar i Europa.
Tre engelska sjömän kom att sprida tobaksrökningen i hela England. Detta hände i slutet av 1600-talet. Dessa tre sjömän var: Francis Drake, Walter Raleigh och amiralen Hawkins. Admiral Hawkins hämtade tobak med sig från Florida. Men den som gjorde tobaksrökningen känt, var Walter Raleigh. Efter att han hade koloniserat Virginia, tog han med sig ett litet förråd tobak och några pipor från Florida till London. Walter eller sir Walter som han kom att kallas, blev en passionerad rökare och han anordnade "smoking parties", i sin bostad. Många engelskmän blev alltmer intresserade av tobaksrökning. Drottning Elisabeth själv hade ingenting emot att man vid hennes hov tog fram piporna och började att röka. Så småningom blev tobaksrökningen utspridd till värdshus, krogar, på landsbyggden och i städerna. Köpmän, en del präster, soldater och andra yrkesmänniskor började röka. Präster som förut varit fientliga mot tobaksrökningen, rökte själva, när tobaken började röktas offentligt. Rökningen blev också en konst.
William Shakespeare var själv en tobaksdyrkare. I sina pjäser fick han med några ord om tobaksrökningen.
Tobaken mötte också starkt motstånd från olika håll. Framförallt kom motståndet från kyrkan, alltså från påvar och strikta präster. Men det fanns också en hel del kungligheter som motsatte sig det nya bruket. Trots all motstånd så har tobaksrökningen och snusandet överlevt kampen.
Den spanske kungen Ferdinand VII som regerade i början på 1800-talet, uppmuntrade tillverkningen av kubanska cigarrer och ett storskalligt cigarrtillverkande av kubanska cigarrer började ta fart. Spanien fick då ensamrätt på tillverkningen av de kubanska cigarrerna. Tobaken blev så småningom allt vanligare och även mindre rika människor fick råd att köpa sig en cigarr eller en pipa. Speciellt i Frankrike och England spreds cigarrökningen väldigt snabbt. Under Andra Världskriget började cigaretterna bli populära. Soldaterna började röka cigaretter p.g.a. att de långa och tjocka cigarrerna blev otympliga att röka i skyttegravarna. Sedan dess har cigaretterna blivit populärare än cigarrerna till och med i dag.
1959 kom Fidel Castro (höger bild) till makten, i Kuba. Fidel Castro började nationalisera de kubanska tillgångarna och det ledde till att den amerikanske presidenten John F. Kennedy införde ett embargo. Det betydde att kubanska cigarrer inte fick importeras till U.S.A. i stora mängder. Man fick endast importera mindre mängder cigarrer, för eget bruk. När embargot infördes flyttade många kända cigarrfabriker utomlands. De flesta cigarrfabrikerna flyttade till Dominikanska Republiken. En del flyttade även till Honduras och till Amerika. Till exepel Romeo y Julieta är utan tvekan ett kubanskt cigarrmärke men när enbargot infördes så flyttade cigarrtillverkarna sitt företag till Dominikanska Republiken. Och nu för tiden tillverkas det Romeo y Julieta cigarrer i Dominikanska Republiken men det tillverkas också Romeo y Julieta cigarrer i Kuba. Men Romeo y Julieta cigarren som tillverkas i Kuba är naturligtvis aromrikare och starkare.
I början på 1990-talet när Cigar Aficionado startade att sälja sina tidningar, har cigarrerna blivit populära igen men trots det så är cigarrettrökandet mer allmän.

Folk kommer alltid att röka tobak oavsett vad som än händer och oavsett vilka hinder den utsätts för.